♥

Jag känner mig som världens sämsta mamma! Jag kan vara så kall och hård. Egentligen är jag osäker och tänker att jag måste vara trygg och säker och tydlig. Är jag inte de blir de inte tydligt för barnen och då skapas de oror och känslor de kan spela på. Men alltså nu.... kräver ja på mig själv. När skit!

Först låter jag dom ligga med ipaden i 30 minuter. Sen hjälper jag dom till sängs. Säger god natt och går ut. Alve blir ledsen och Ebbe gråter inte men är inte nöjd och lugn. Jag är rak och sträng och förnekar deras känsla. Säger nej nu är du löjlig, sluta nu tramsa dig! Sov gott,älskar dig och sen går jag. Alve är ledsen och gråter. Jag hyshar honom och hojtar att jag ju sitter i soffan. Sen är han tyst ett tag. Sen kommer han. Och då när ja lägger han är han rätt ledsen. Men då lägger jag mig en stund och då har jag dåligt samvete över att Ebbe är själv och inte fått ha någon hos sig. Så när Aöve håller på att somna Säger jag att jag ska sätta mig i soffan och då blir han ledsen igen. Men jag ignorerar de för ja tänker och tror att jag inte får gå in för då lär ja honom att man kan gråta sig till att få som man vill eller att ka lär honom att han inte kan somna själv. Nu undrar jag hur fan va tänker.

Jag har alltid själv kännt mig ängslig och behövt mycket närhet och bekräftelse. Alltid kännt ja för klara mig själv och kännt mig ensam. Jag känner så jävla mycket ångest över detta nu. Jag ångrar mig så. Och känner att ja förstör vår relation och att de inte är konstigt att dom hellre går till pappa när jag är så sträng och hårt och inte lyhörd för deras känslor. Han finns där. Bekräftar dom och tröstar. Jag är mer kall och avvisande. Jag tror Sen dom ska komma o finnas när jag tycker de passar.

Jag måste finnas där och lyssna på vad dom känner! De leder inget gott i att tvinga dom att sova själv när de inte är trygga eller de har behov av vår närhet. Jag lär dom att jag inte lyssnar och respekterar deras känslor. Jag är respektlös och inte lyhörd. Jag finns inte där. 

När Ebbe fick jord i ögat så trösta jag inte alls lugnande utan skällde för att han inte lyssna och försökte typ tvinga med hot. 

Jag känner mig verkligen som världens sämsta mamma!Jag borde typ nog inte ens ha blivit mamma.