Tummen ner

Jag måste hitta ett sätt att hantera mina egna känslor i situationer som uppstår främst med Ebbe. Jag vill kräka på mig själv när jag tänker på mitt bemötande av Ebbe. Han är ett barn som går igenom aå mkt i sin kropp. Jag är vuxen!!!!! Jag skuldbeläggee och klagar och gnäller. De är tufft! Absolut! Men när han har varit arg släpper han oftas de snabbt medans jag inte gör de. Jag fortsätter vara arg. Jag är så ledsen min lilla Ebbe! Du förtjänar intr mitt bemötande. Alla fina ord i efterhand spelar ingen roll när situation på situation bemöts på detta vis. Jag är så rädd hur jag påverkar din självkänsla negativt och på sikt vår relation! Jag älskar dig så jävla mycket. Du har rätt till dina känslor!!!♡♡