Sätta fingret på

Vad får mig att känna så här då?
Vad är hönan vad är ägget?
Är det mig de är fel på? Jag som alltid söker?Jag som aldrig är tacksam och aldrig nöjd? Skulle jag ångra mig? Förlora något jag aldrig kan ta tillbaka? Såra för livet?
Vad är det värt?Vad tar jag bort? Vad får jag? Vad vill jag ha?
Jag känner jag lever en dröm på alla sätt. Allt är egentligen så perfekt. Båda bra inkomst, projekt hus som är väldigt smakfullt och fint, två fina barn och släkt som funkat fint ihop.

Men människan som är min livskamrat,hur är våra band?
Jag älskar honom för den fina människan och pappan han är.
Men kärleksrelationen är död och jag känner mig lämnad för länge sen. Jag har kampat år efter år för att uppnå en relation så som jag önskar den. Vår kommunikation är så väldigt mycket bättre och även samspelet bättre än tidigare. Sysslorna här hemma bättre fördelade. Så...
Efter år av tjat och tjat och tjat känner jag mig mer och mer krossad. Respekten för varandra har missskötts många gånger och ju fler gånger jag kännt att vi brister och brister och brister har jag inte kunnat laga de. Jag känner att jag har tappar glöden, tappat viljan och lusten. Jag känner ingenting mer.
Vill inte ens känns mer.
Känner att allt är förlorat.
Nu spelar ingenting längre någon roll för mig. Det gör mig deprimerad. 
Jag njuter av de stunder jag är själv och plågas av närvaro och kallprat. Vill inte lyssna eller prata. Vill ingenting mer.
Bara vara själv. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback