Ångest
Den bara finns där och biter sig fast i mig. Livet känns svårt, otroligt tungt och gör mig ledsen. Jag försöker tänka på vad Maria sagt som ska hjälpa mig i sånna stunder. Men jag kommer inte ihåg. Känns som jag aldrig ska komma ur denna obehagliga situation jag befinner mig i.
Jag vill påminna mig själv om att allt kommer att bli bra. Sakerna jag vill få gjorda här hemma kommer att bli gjorda! Låt de bara få bara. De är inte viktigt nu.
Jag får lov att känna som jag känner. Va snäll mot mig själv. Va snäll mot Viktor. Vi båda kämpar. Om 6 månader är saker inte som nu. Vi kämpar och har båda svårt. Vi sla bara fortsätta ta dagen som den kommer. Ta hand om oss själva! Vi är kämpar!
Kommentarer
Trackback