♥

Jag vill säga och skriva så mkt och vill kräks ut allt i en och samma boll. Stressande att berätta något. Svårt att hitta rätt formulering, rätt ord och sätt att säga de. Pratar ofta för fort och formulerar mig fel då de går för snabbt. De blir till ett socialt handikapp. Jag är social och älskar att ha kontakt med människor men jag är rädd att bli missförstådd. Över förklarar och söker mycket bekräftelse i om jag blir förstådd på rätt sätt. För jag är van vid att de blir fel när jag uttrycker mig. 

Ofta säger jag också saker jag inte menar och vill ta tillbaka saker jag sagt och gjort. Jag är impulsiv och snabb. Orkar inte heller lyssna klart när andra pratar och avbryter innan meningen är slut. Jag förstår vad de ska säga och svarar innan de hinner berätta klart. De gör mig otrevlig. De är ju något jag ser att jag gör,men oftast efteråt. Och då får jag ångest över hur de upplevde mig. I samtal tänker jag va tyst va tyst va tyst avbryt inte avbryt inte avbryt inte så mycket att jag inte har lyssnat på vad de har sagt. Jag har svårt att hänga med i samtal när de är många som pratar, de blir för mycket intryck. De gör att jag inte förstår vad de säger och jag framstår som lite dum. Jag brukar då bli skrattar åt och ibland skojjar vi med varandra att jag är blondie. Men jag fixar inte att hänga med och vill ofta få saker förklarar för mig många gånger och tydliggöra saker. Jag förstår bäst när man visar då fattar jag direkt. Jag nedvärderar mig själv för att jag inte fixar saker jag upplever att ändra fixar. Jag känner mig dum. De gör mig ledsen.