♥

Det va stressigt igår med all tid så hann knappt känna efter hur det kändes att gå till psykologen.
Vi pratade lite allmänt om mitt liv. Hon verkar riktigt go. Det kändes obehagligt att prata högt om mitt liv. Och säga sanningen alltså hur jag verkligen känner. Det kändes speciellt att få berätta för jag har tänkt länge på att jag vill få det ur mig. Börja på ny kula lixom. Nästa gång ska vi prata mer om de... Jag kände aldrig mig nära till gråt som jag brukar. Det reagerade jag på. Jag är dock rätt att det blir känsligare nästa gång. Jag är faktiskt rädd och nervös för nästa gång. Att berätta för någon annan... jag har berättat lite för Viktor och för Sarah... Sen vet Denise och Alex som va med mig dem tiden allt hände. Så att någon annan som inte är kompis ska få veta. Det skrämmer mig. Dessutom tänker jag på att jag smutskastar honom, Och att jag är rädd att hon kanske känner till honom.. eller träffar honom och så... Det är obehagligt.

Förutom att jag är sjuk med förkylning så mår jag bra känslomässigt. Mina känslor är stabila. Under en dag brukar mina känslor sveja upp och ner hela dan, glad, trött, ledsen, arg och irriterad på viktor, ledsen igen. Morgonen oftast glad.
Men nu har det varit ganska stabilt hela dagarna. Skönt! Och överraskande!